Anledningen till att jag förespråkar bambu är flera. En av orsakerna är den skillnad det gör för de som lever i fjärran länder.
Våra åkrar behöver vi för att odla mat på. Det finns många åkrar i världen, men av olika anledningar blir de färre och färre. Vi behöver inte titta så långt bort för att se hur detta händer. Det räcker att se vad som hänt i Malmö i Skåne. Där byggdes det på- och av- farter till Öresundsbron på finfin åkermark. Det är bra att vi har fått en bro som binder ihop oss med Danmark och övriga Europa, men när påfarterna byggdes försvann 30 ha åkermark. Denna mark skulle man kunna odla säd på. Säd som skulle kunna bli till mjöl som skulle kunna användas till att baka bröd. På den mark som det nu är påfarter på, kunde man odlat säd som hade räckt till 500.000 bröd, varje år. Idag bedöms 10-15% av Skånes bästa åkerjordar vara borta under asfalt och betong. (Källa: Hopp för Jorden, en tidskrift utgiven av “den goda jorden” som är en ideell förening som bland annat får stöd från Kungliga Skogs och Lantbruksakademin)
Hur tror du att det fungerar i fjärran land? I Kina till exempel. I Kina odlas både bambu och bomull och i Kina är de väldigt många som behöver väldigt mycket åkermark. Fördelen med Bambu är att den odlas i sluttningsplantager och inte så mycket på värdefull åkermark. Eller i alla fall gäller det den bambu som vi använder i våra produkter, vi kan ju inte svara för alla andra. Bambu plantagerna är certifierade av det internationella FSC som står för Forest Stewardship Council. Samma märkning finns i hela världen för att främja ansvarsfullt utnyttjande av världens alla skogar. Denna märkning används alltså även i Sverige. Läs gärna mer på FSCs egen hemsida om märkningen och vad de gör. Du hittar dem här: https://se.fsc.org/se-se.
En annan viktig sak man måste tänka på är avkastningen per hektar. Det är såklart bra om det blir så mycket användbart material som möjligt per hektar. Odlar man bambu får man 20 gånger mer fiber per hektar än om man odlar bomull.
Här intill ser du en graf som visar på användningen av åkermark för den bambu som vi använder i bland annat våra strumpor, kalsonger och trosor. Den gröna stapeln är “vår” bambu medan den blå stapeln är “vanlig” bomull. Som framgår av stapeln så används väldigt mycket mer värdefull åkermark för att producera bomull än vad som krävs för att få fram bambu. Om vi kan använda mer av den annars svårodlade marken till något vettigt, så som till exempel bambu, så skulle man ju kunna använda mera åkermark till att producera mat åt världens befolkning. Det är en av anledningarna till att jag väljer bambu.
Sammanfattning.
- Vi måste vara rädda om vår värdefulla åkermark.
- Bambu odlas framförallt i sluttningsplantager så att värdefull åkermark kan användas till annat (mat till exempel).
- Bambuplantagerna är märkta med den internationella märkningen FSC
- Bambun ger ungefär 20 gånger mer fiber per hektar än bomull.